De två sista veckorna i Kina har varit händelserika. Vi har fått se och uppleva en massa kultur och häftiga sevärdheter och dessutom lärt känna nya människor. Efter Qingdao spenderade jag och Dansken 5 dagar i Chengdu. Jag tror att det blev min favoritstad i Kina. Det har en annorlunda atmosfär från andra städer i Kina, mer avslappnat och öppet. Man känner sig hemma där, vilket inte är något givet. Staden i sig är inte överdrivet stor, det finns bara två tunnelbanelinjer, trots att det är provinsens huvudstad. Och blandningen mellan gammalt och nytt är större. Det finns många tempel och mysiga marknadsområden att se. Jag tror också vår upplevelse av det hostel vi bodde på bidrog till vårt positiva intryck. Vi insåg charmen med hostel efter att ha bott där. Personalen och besökarna gjorde en så härlig atmosfär och man kunde prata med alla. Man kände det som att man hörde till, trots att det mest var ensamma resande som bodde där, eller kanske just därför. Första kvällen vi kom dit satt vi oss i restaurang/bar/vardagsrummet/innegårds-området och tog en öl. Vi hade inte suttit ner i fem minuter förrän en av personalen, en unga tjej som hette Coco, bjöd med oss att spela ett kinesiskt spel. Hon drog ihop alla möjliga personer som sen fick spela det här spelet som gick ut på att göra massa konstiga utmaningar. VI hade riktigt roligt och efter den kvällen så hängde vi med personerna vi träffat där. Sista kvällen gick faktiskt ut tillsammans. Jag och Dansken blev särskilt bra vänner med en kinesisk kille vid namn Aaron som vi umgicks mycket med. När vi skulle lämna gav han till och med oss sitt använda tennisracket som ett tecken på hans tillgivenhet och uppskattning av oss. Och som den goda vän jag är släpade jag runt på detta racket genom hela vår Kinaresa.
Så vad gjorde vi i Chengdu då? Jo första dagen vi kom dit gick mest bara runt i de centrala områdena och tittade i lite butiker och liknande tillsammans med vår kompis MIa. Hon var också från TTC men placerad i Chengdu. Andra dagen besökte vi ett kännt buddistiskt kloster. Det var väldigt fint att bara gå runt på området i parken runt där. Därefter mötte vi upp Mia och besökte en bambupark. Det var väldigt fint att bara gå runt där inne och se de gamla byggnaderna och på gamlingarna som satt utanför tehusen och spelade mahjong. Vi upptäckte ett öppet område i parken där massa pensionärer gjorde olika cirkusliknande motionsövningar med pinnar och jonglering och liknande. En man hade en jättelång kedja som han gjorde kungfuövningar med.
Tredje dagen besökte vi Global Center, världens till ytan största byggnad. Det var riktigt häftigt. Den rymde bland annat en en kilometer lång, konstgjord strand med tillhörande badresort, en skridskorink, en biosalong, en spelhall och fyra våningar shopping. Vi gick mest runt i förundran, dels över allt det grandiosa och dels över priserna. Vi avslutade med en glass på McDonalds.
Dag fyra spenderades till hälften på pandareservatet. Det var en dag fylld av cuteness overload. Efter pandorna besökte vi, tillsammans med Mia, en marknad med souvenirer och gatumat vilket var väldigt mysigt.
Vår sista dag i Chengdu åkte vi till den närliggande staden Leshan för att besöka jättebuddhan. Den ligger två timmar bort med buss så vi fick åka på morgonen vid nio. En finsk tjej som vi hade lärt känna på hostelet föjde också med. Det var en riktigt fantastiskt upplevelse. Det var som en hel park med olika buddha- och gudaavbildningar uthuggna i bergväggar och grottor. Den främsta attraktionen var ju dock jättebuddhan. En sittande buddha på 81 meter som spejar ut mot Yangtzefloden. Det var dock en ganska krävande dag med gassande solsken och kuperat område att ta sig över, många trappsteg. När vi kom tillbaka till vårt hostel var vi ganska slitna, det var också ganska sent men vi hade ändå en sista kväll med våra nyfunna vänner som avslutades med dumplings kl halv sex på morgonen. Chengdu var allt som allt en fantastisk stad där vi hade en underbar tid.
Så efter Chengdu var det dags för Xi'an. En av Kinas äldsta städer som har varit huvudstad genom flest dynastier någonsin och som var det första stoppet på den berömda Silkesvägen. Med andra ord en högst historisk stad. Det är också där man kan besöka Terracottaarmén.
Vi kom dit en dag tidigare än vi tänkt då vi inte kunde boka något nattåg som vi tänkt utan istället fick flyga dit. Det var många av våra vänner från TTC som också kom dit under tiden vi var där så vi hade många att umgås med. Vi kom dit ganska sent på lördagskvällen så vi gjorde inget speciellt då, gick mer eller mindre direkt till sängs efter en sen middag. Men dagen efter mötte vi upp fyra andra för att göra en cykeltur längs stadens historiska stadsmur. Vi möttes klockan halv elva och cykelturen tog nästan tre timmar så lyckades pricka in de soligaste och svettigaste timmarna på dagen. Men det var en riktigt kul ändå. Man fick en bra överblick över staden plus lite motion. Därefter åt vi lunch tillsammans på vårt hostel och besökte sedan stadens berömda klocktorn som står i absoluta mitten mellan stadens portar i de fyra vädersträcken. Det fint men inte allt för mycket att se och ganska dyrt för Kina. Precis i anslutning till klocktornet låg trumtornet och de muslimska kvarteren så vi bestämde oss för att gå dit. Det är ett fint område att bara gå runt i och kolla saker och äta riktigt god mat. Vi hittade en liten restaurang som serverade riktigt god gryta med olika grönsaker, kött och handrivna nudlar. På kvällen gick vi tillbaka till baren på vårt hostel och hängde allihopa där en stund.
Dagen efter var dagen med stort D då vi besökte Terracottaarmén. Vi hade bokat en gemensam tour från några av de andras hostel där en guide och ett besök till en terracottafabrik ingick. VI tänkte att skulle vara mer givande med en guide som kunde berätta om det vi fick se men det visade sig att hon var ungefär lika aktiv som en lat gymnasieelev. Hon gav oss i och för sig lite information på bussen dit om fabriken, hur man upptäckte gravarna och vad man kan se där. Men delar av det hon berättade visade sig vara lögn. Hon berättade om hur en fattig bonde hade upptäckt gravarna när han skulle borra efter vatten och därefter ringde staten och berättade om fyndet. Enligt henne fick han massa kompensation, ett nytt fantastiskt jobb och nya hus för hela sin by som tack. Men i verkligheten blev hela byn bortforslad, utan kompensation eller nya möjligheter. Bonden fick visserligen jobb på museet i biblioteket där han signerade böcker men frågan var hur mycket han verkligen ville vara där. Det gjorde oss lite negativt inställda hela guidekonceptet även om hon var väldigt gullig och trevlig. Väl inne på museet så lämnade hon oss helt och hållet åt oss själva. Hon sa åt oss att gå runt och kolla, sedan väntade hon själv vid utgången tills vi alla var samlade. Man kan ju säga att hon omdefinierade termen "guide". Guide eller inte, själva gravutgrävningarna var riktigt imponerande i alla fall och vi fick ur henne lite information om det. Vår sista upplevelse var museet om utgrävningarna med olika föremål från gravarna. Där inne fanns också en hall om själva museets historia som lika gärna hade kunnat heta propagandahallen. Så vår terracottadag var inte bara en historiskt givande dag utan bjöd även på en intensiv lektion i hur Kina fungerar. På bussen tillbaka började vår guide prata om hur mycket hon tyckte om oss och vilken fantastisk dag det hade varit och avslutade med att påminna oss om dricks...
Den kvällen spenderade vi på ett hostel där en kille från TTC bodde. Vi spelade massa spel och hade en riktigt rolig kväll.
Så vad gjorde vi i Chengdu då? Jo första dagen vi kom dit gick mest bara runt i de centrala områdena och tittade i lite butiker och liknande tillsammans med vår kompis MIa. Hon var också från TTC men placerad i Chengdu. Andra dagen besökte vi ett kännt buddistiskt kloster. Det var väldigt fint att bara gå runt på området i parken runt där. Därefter mötte vi upp Mia och besökte en bambupark. Det var väldigt fint att bara gå runt där inne och se de gamla byggnaderna och på gamlingarna som satt utanför tehusen och spelade mahjong. Vi upptäckte ett öppet område i parken där massa pensionärer gjorde olika cirkusliknande motionsövningar med pinnar och jonglering och liknande. En man hade en jättelång kedja som han gjorde kungfuövningar med.
Tredje dagen besökte vi Global Center, världens till ytan största byggnad. Det var riktigt häftigt. Den rymde bland annat en en kilometer lång, konstgjord strand med tillhörande badresort, en skridskorink, en biosalong, en spelhall och fyra våningar shopping. Vi gick mest runt i förundran, dels över allt det grandiosa och dels över priserna. Vi avslutade med en glass på McDonalds.
Dag fyra spenderades till hälften på pandareservatet. Det var en dag fylld av cuteness overload. Efter pandorna besökte vi, tillsammans med Mia, en marknad med souvenirer och gatumat vilket var väldigt mysigt.
Vår sista dag i Chengdu åkte vi till den närliggande staden Leshan för att besöka jättebuddhan. Den ligger två timmar bort med buss så vi fick åka på morgonen vid nio. En finsk tjej som vi hade lärt känna på hostelet föjde också med. Det var en riktigt fantastiskt upplevelse. Det var som en hel park med olika buddha- och gudaavbildningar uthuggna i bergväggar och grottor. Den främsta attraktionen var ju dock jättebuddhan. En sittande buddha på 81 meter som spejar ut mot Yangtzefloden. Det var dock en ganska krävande dag med gassande solsken och kuperat område att ta sig över, många trappsteg. När vi kom tillbaka till vårt hostel var vi ganska slitna, det var också ganska sent men vi hade ändå en sista kväll med våra nyfunna vänner som avslutades med dumplings kl halv sex på morgonen. Chengdu var allt som allt en fantastisk stad där vi hade en underbar tid.
Så efter Chengdu var det dags för Xi'an. En av Kinas äldsta städer som har varit huvudstad genom flest dynastier någonsin och som var det första stoppet på den berömda Silkesvägen. Med andra ord en högst historisk stad. Det är också där man kan besöka Terracottaarmén.
Vi kom dit en dag tidigare än vi tänkt då vi inte kunde boka något nattåg som vi tänkt utan istället fick flyga dit. Det var många av våra vänner från TTC som också kom dit under tiden vi var där så vi hade många att umgås med. Vi kom dit ganska sent på lördagskvällen så vi gjorde inget speciellt då, gick mer eller mindre direkt till sängs efter en sen middag. Men dagen efter mötte vi upp fyra andra för att göra en cykeltur längs stadens historiska stadsmur. Vi möttes klockan halv elva och cykelturen tog nästan tre timmar så lyckades pricka in de soligaste och svettigaste timmarna på dagen. Men det var en riktigt kul ändå. Man fick en bra överblick över staden plus lite motion. Därefter åt vi lunch tillsammans på vårt hostel och besökte sedan stadens berömda klocktorn som står i absoluta mitten mellan stadens portar i de fyra vädersträcken. Det fint men inte allt för mycket att se och ganska dyrt för Kina. Precis i anslutning till klocktornet låg trumtornet och de muslimska kvarteren så vi bestämde oss för att gå dit. Det är ett fint område att bara gå runt i och kolla saker och äta riktigt god mat. Vi hittade en liten restaurang som serverade riktigt god gryta med olika grönsaker, kött och handrivna nudlar. På kvällen gick vi tillbaka till baren på vårt hostel och hängde allihopa där en stund.
Dagen efter var dagen med stort D då vi besökte Terracottaarmén. Vi hade bokat en gemensam tour från några av de andras hostel där en guide och ett besök till en terracottafabrik ingick. VI tänkte att skulle vara mer givande med en guide som kunde berätta om det vi fick se men det visade sig att hon var ungefär lika aktiv som en lat gymnasieelev. Hon gav oss i och för sig lite information på bussen dit om fabriken, hur man upptäckte gravarna och vad man kan se där. Men delar av det hon berättade visade sig vara lögn. Hon berättade om hur en fattig bonde hade upptäckt gravarna när han skulle borra efter vatten och därefter ringde staten och berättade om fyndet. Enligt henne fick han massa kompensation, ett nytt fantastiskt jobb och nya hus för hela sin by som tack. Men i verkligheten blev hela byn bortforslad, utan kompensation eller nya möjligheter. Bonden fick visserligen jobb på museet i biblioteket där han signerade böcker men frågan var hur mycket han verkligen ville vara där. Det gjorde oss lite negativt inställda hela guidekonceptet även om hon var väldigt gullig och trevlig. Väl inne på museet så lämnade hon oss helt och hållet åt oss själva. Hon sa åt oss att gå runt och kolla, sedan väntade hon själv vid utgången tills vi alla var samlade. Man kan ju säga att hon omdefinierade termen "guide". Guide eller inte, själva gravutgrävningarna var riktigt imponerande i alla fall och vi fick ur henne lite information om det. Vår sista upplevelse var museet om utgrävningarna med olika föremål från gravarna. Där inne fanns också en hall om själva museets historia som lika gärna hade kunnat heta propagandahallen. Så vår terracottadag var inte bara en historiskt givande dag utan bjöd även på en intensiv lektion i hur Kina fungerar. På bussen tillbaka började vår guide prata om hur mycket hon tyckte om oss och vilken fantastisk dag det hade varit och avslutade med att påminna oss om dricks...
Den kvällen spenderade vi på ett hostel där en kille från TTC bodde. Vi spelade massa spel och hade en riktigt rolig kväll.
Dagen efter åkte de flesta vidare till Beijing. Endast jag, Dansken och två tyska killar var kvar så vi tog det ganska lugnt. VI besökte en park med en berömd pagod och gick runt i ett mer turistigt område. På kvällen kollade vi på film tillsammans. Eftersom vi var trötta och också skulle resa vidare dagen efter gick vi och la oss ganska tidigt.
Så på onsdagen var det dags att åka till Beijing. Då vi kom fram vid sju/åtta på kvällen blev det inte av att göra något den kvällen. Men dagen efter besökte vi Lama templet tillsammans med Danskens bror som också reste runt i Kina. Lampa templet är ett av de äldsta och mest kända templet i Beijing till stor del på grund av den 27 meter höga guldstatyn av Buddha. Det var fint att gå runt där men det är sant som man säger att "har man sett ett tempel, har man sett alla". I vilket fall, tempelbesöket efterföljdes av lunch på en liten kinesisk restaurang och för att sedan åka vidare till Beihai park. Det är en park som ligger runt en stor sjö i mitten av staden, precis nordväst om förbjudna staden. Den är utformad som en traditionell kinesisk park och var väldigt fin att gå runt i. Framförallt tack vare det underbara vädret. Det var strålande sol och klarblå himmel vilket alla som någonsin har besökt Beijing vet är extremt ovanligt. Den gråa staden hade plötsligt kommit till liv. Det var väldigt mycket folk runt om i parken och många åkte runt i trampbåtar på sjön.
Så på kvällen samlades mer eller mindre alla från TTC som var i Beijing i baren på vårt hostel och hängde där hela kvällen. Det var riktigt kul att träffa personer som man inte sett på fem månader igen och ta igen historier.
Det blev dock ganska sent så dagen efter var vi inte allt för snabba upp ur sängen. Några var dessutom sjuka så vi tog det ganska lugnt. På kvällen åkte jag, danska Mia, Alma och Isabella till Sanlitun, det moderna shopping- och barområdet och åt pizza. Det är ett område där man förmodligen kan räkna till fler utlänningar än kineser men det är mer energiskt och intressant kvällstid än många andra ställen.
Lördagen var ägnad åt shopping. Vi åkte till den mindre kända marknaden Hongqiao för att inhandla souvenirer och presenter. Det var jag, Mia, Kelley och Vilde från Norge som åkte. Vår tanke var att åka till tre olika marknader under dagen men vi fastnade på Hongqiao mellan sjalar, iphoneskal, skor och ätpinnar tills klockan var närmare två på eftermiddagen. Kelley och Vilde som hade varit sjuka var brutna av shopping så de åkte tillbaka medan jag och Mia mötte upp några andra vid Beijings TV-torn. Då vädret än en gång var fantastiskt klart och luftföroreningen låg nere på 40 var det en perfekt dag att åka upp där. Vi hade en spektakulär vy över hela den massiva staden Beijing, ända bort till bergsryggarna i norr och väst.
Den kvällen samlades mer eller mindre alla som befann sig i Beijing på baren Helen's som vi alltid brukade gå till vid universitetet för en sista kväll tillsammans. Det var en liten nostalgitripp som avslutades med KTV till klockan fem på morgonen.
Söndagen, vår sista officiella dag i Beijing, spenderades till stor del med att sova men även med lite sista souvenirshopping. Fram emot kvällen kom en del över till vårt hostel och hängde där tills det var dags att åka in till centralare delar och kolla på fotbollsfinalen. De flesta, utom de hängivna tyskarna, gick dock hem innan dess.
Morgonen efter var dags för hemfärd. 6 månader i Kina hade tagit slut. Jag hade inte riktigt haft tid att inse att jag skulle lämna Kina. Vi hade pratat om det men det hade liksom inte sjunkit in. Det var inte förrän planet lyfte som jag insåg att mitt äventyr var över och i den stunden kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Självklart längtade jag hem och efter alla mina vänner och familj men jag kände mig inte riktigt redo att lämna KIna. Det kan tyckas konstigt att man kan bli så kär i ett land som konstant luktar kiss och sopor och där luften dödar en snabbare en ett paket cigaretter om dagen och man blir utstirrad som ett UFO. Men på något sätt blir alla dessa saker en del av landets charm tillsammans med den fantastiska maten, den intressanta och långa historien, den rika kulturen och de nyfikna och hjälpsamma människorna. Utan något av dem skulle landet inte vara detsamma. Jag hoppas att jag kommer få möjlighet att komma tillbaka så att jag kan träffa mina nyfunna vänner igen och forsätta utforska det land som kallas Mittens Rike.